Vanliga frågor om trädplantering

Att plantera träd och motverka avskogning är en av de metoder som finns för klimatkompensation både genom att minska utsläpp och ta upp koldioxid ur atmosfären. När träd växer upp binds kol som tas från atmosfärens koldioxid. Detta är ett vetenskapligt faktum. För att ge avsedd effekt menar vi att ett antal villkor ska uppfyllas, t.ex. att trädplanteringen inte skulle ha ägt rum i alla fall. Det utesluter trädplantering i Sverige, där det finns lag på att återplantera efter avverkning. Ett annat villkor är att skogsbeståndet står kvar och bildar ett område som långsiktigt binder koldioxiden. Varje träd har en begränsad livslängd. När ett träd avverkas ska återplantering ske. Även efter avverkning binder träd fortfarande kol om det används till husbyggnation eller möbler. När trädet dör förmultnar det och det bundna kolet frisläpps till stor del till atmosfären. Men trädplanteringen fortsätter att binda koldioxid genom att den sköts och förnyas genom planering av nya träd. Det innebär att koldioxid hela tiden frigörs men nya träd binder den igen.

Planterade träd binder koldioxid. Men en stor del av klimatnyttan från de projekt som U&W [you&we] stödjer ligger även i minskade utsläpp i och med reducerad avskogning. Detta beror på att projekten sker i samarbete med lokala bönder som i och med att de involveras i dessa klimatkompensationsprogram får medel, utbildning och teknisk assistans som gör det möjligt att försörja sig på sin egen mark. Därmed behöver de inte söka sig in i omkringliggande naturskogar i jakt på ved, timmer, frukt och annat. Allt sådant kan de få från egen mark.

Om trädplanteringarna är certifierade, vilket är fallet med de Plan Vivo-projekt som U&W [you&we] arbetar med, kontrolleras kolbindningen, långsiktiga avtal skrivs med bönder och planteringarna revideras regelbundet. Denna certifierade metod innebär att planteringen kommer att bli ett inslag i lokalbefolkningens hushållning. Träden ska avverkas när de slutat binda koldioxid. Försäljning av timmer och byggnadsmaterial ger bönderna en ytterligare inkomst. Fruktträd ingår ofta och ved till bränsle får tas ut. På så vis ökar respekten för träden. När träd dör eller avverkas sker återplantering. Gallring görs för att befrämja hela planteringsytans tillväxt. Bönderna får ersättning för detta arbete. Helt säker att träden står kvar kan man ändå inte vara. Bränder kan uppstå liksom krigssituationer som förhindrar skötsel och underhåll. Vid sådana situationer finns en buffert att ta till, både inom de enskilda projekten men också inom det totala Plan Vivo-systemet, som kompenserar för förlusten.

Det slutgiltiga målet med Plan Vivo och projekten är att lokalbefolkningen ska komma till en punkt där det ses som självklart att skogsbestånd är mest värdefulla när de står kvar och genererar avkastning i form av ved, timmer, frukt och andra ekosystemtjänster. Återplantering blir då självklart varje gång avverkning sker. Detta mål uppfylls relativt snabbt i våra klimatkompensationsprojekt och utgör den största långsiktiga garantin för att skogen ska få stå kvar och att projekten ska leverera den klimatnytta som utlovas.

Trädplanteringsprojekten som U&W [you&we] jobbar med ligger utanför Kyotoprotokollet men trädplanteringarna är ändå certifierade och kringgärdade av ett mycket ambitiöst system för granskning och kontroll i flera led. Detta system bygger på principer med ursprung i Kyotoprotollet och Clean Development Mechanism (CDM). Planteringsmetoden och certifieringsstandarden heter Plan Vivo som dels innehåller riktlinjer för hur kolbindning bestäms för skogsprojekt, dels säkerställer en socialt och ekologiskt hållbar utveckling för småbrukare och naturområden. Valideringen och certifiering utförs i samarbete med oberoende kontrollinstitut såsom Rainforest Alliance och projekten revideras regelbundet. Plan Vivo används på många håll i världen och stöds av många miljö- och intresseorganisationer. U&W [you&we] har dessutom engagerat svensk auktoriserad revisor för att tillse att hela processen sker i enlighet med certifieringsmetoden.

Plantering enligt Plan Vivo innebär att aktivt involvera småbönder för att sköta trädplanteringarna. Dessa får en ersättning för detta arbete, vilket i många fall gör att familjerna lyfts ur fattigdom. Projekten finns i några av världens fattigaste länder och regioner vilket gör att dimensionen fattigdomsbekämpning är väldigt central. I Plan Vivo-metoden ingår också att hjälpa bönderna med rådgivning beträffande odling, växtföljder, lämpliga grödor etc. vilket också förbättrar böndernas ekonomi. Viktigt för familjernas försörjning är också att de från planteringen kan ta ut ved, virke, foder till djuren och frukt till föda och försäljning.

Det finns trädplanteringsprojekt som görs som monokulturer, som avskiljs med staket och som inte har någon positivt värde för lokalbefolkningen. Dessa tar vi avstånd ifrån. Syftet med Plan Vivo är att samarbeta med lokalbefolkningen och utgå från deras behov.

Strävan med ZeroMission Träd är att få en positiv miljöpåverkan genom att återbeskoga degraderad mark, motverka erosion, bidra till förbättrat kretslopp av vatten och att öka resiliens och biologisk mångfald genom plantering av olika inhemska trädarter. Genom att lokalbefolkningen får tillgång till virke och ved i trädplanteringen minskar trycket på naturskogarna där de tidigare tog ut vad de behövde. Det finns exempel på trädplantering med negativ miljöpåverkan, bl.a. monokultur av Eucaluptus på skyddsvärd mark. Det tar vi avstånd ifrån, syftet med ZeroMission är att förbättra miljön som helhet och inte bara klimatet.

Trädplantering är ingen slutlig lösning på växthusproblematiken utan ger oss bara mer tid att byta energisystem och minska användningen av fossila bränslen. Mer tid behövs, växthuseffekten är en realitet och omställningen av vår energianvändning är en långsam process.

En invändning är att trädplanteringsprojekt är ett uttryck för gammeldags kolonialism där västländerna tillfredställer sina behov på tredje världens bekostnad. Det har förekommit projekt där kritik av dessa slag har varit befogad. Det gäller därför att se upp. Plantering genom Plan Vivo garanterar att alla projekt sker i samarbete med lokalbefolkningen och görs i enlighet med deras intressen.

Avskogning är idag ett mycket stort miljöproblem. Hastigheten är snabb, 1-2 procent av skogen försvinner varje år. Inte minst utgör avverkningen av skog ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Närmare 30 procent av jorden är beskogad. Skogen innehåller 90 procent av den landbaserade biologiska mångfalden. Ca 18 procent av växthuseffekten orsakas av jordbruk och avskogning. Många naturskogar försvinner på grund av efterfrågan på ved och virke. Genom ZeroMissions trädplantering minskar trycket på naturskogarna. En ny studie kallad The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) uppskattar kostnaden för avskogningen till uppemot 3000 miljarder dollar. Det finns därför stora ekonomiska värden att tjäna genom att motverka avskogningen.

Egentligen bör man inte relatera en viss utsläppsmängd, t.ex. ett ton koldioxid, till ett visst antal träd, eftersom en del av de träd som planteras kommer att gallras bort för att ge utrymme åt de andra att växa. Ett genomsnittligt uppvuxet träd brukar innehålla ca 125-175 kg kol vilket motsvarar ca 450-650 kg koldioxid. Men variationerna är mycket stora eftersom olika träd växer olika fort och blir olika stora. Hur många träd som planteras för att kompensera en ton koldioxid varierar eftersom plantering görs på många olika sätt och med många olika arter som växer olika snabbt. När planteringen ska göras upprättas en landanvändningsplan där olika trädslag ingår. Kolbindningen beräknas därefter och följs efterhand upp.

Det stämmer. Växthuseffekten uppstår till följd av att vi släpper ut jordens lagrade fossila kol i atmosfären. Vad som är mindre känt är att den globala avskogningen också starkt bidrar till växthuseffekten. Man räknar med att ca 20 % beror på detta. Trädplantering måste därför under alla omständigheter göras för att motverka avskogningen. Det är aldrig fel. Samtidigt måste vi minska strömmen av fossilt kol som släpps ut i atmosfären genom övergång till förnybar energi.

I Kyotoprotokollet har man accepterat att en viss utsläppsmängd kompenseras över en längre tidsperiod än den tid det tagit att emittera utsläppen. Utsläpp under ett år kan ta 15-20 år att kompensera, vilket är den tid det tar för många träd att växa färdigt.

En grundbult i den trädplantering som vi erbjuder är att de lokala bönderna får bättre försörjningsmöjligheter. Trädplanteringen får inte ta hela bondens mark i anspråk utan kombineras med bondens odling av helt andra grödor. Utifrån försörjningsbehov, jordmån, vattentillgång, läge med mera görs för varje bonde en markanvändningsplan med förslag till lämpliga trädsorter att plantera.