Klimatstrategi

Klimatstrategi

ZeroMission har en helhetslösning för företag med höga ambitioner inom klimatområdet.

1. Klimatberäkning data
Bestäm vilka emissioner som ska mätas och samla in data. Välj främst de största utsläppskällorna, men också de som det går att göra något åt. För många företag är de största utsläppen indirekta.

För att mäta, redovisa och hantera utsläpp har ZeroMission ett webbaserat verktyg: Our Impacts.

2. Analysera
Vi granskar data för att bedöma rimlighet och vi föreslår schablonvärden och gör extrapoleringar om data saknas. Vi analyserar data och skriver en rapport där vi också föreslår reduktionsåtgärder.

Nu kan det vara lämpligt att genomföra en intervjuundersökning bland intressent-grupper för att få en utgångspunkt att mäta mot, när man senare sätter igång en handlingsplan och vill se effekt.

3. Engagera
Få upp motivation och engagemang inom företaget med en”Vision & Handling” workshop. Vi presenterar fakta om de möjligheter och risker som klimatförändringen innebär till ledningspersonal eller grupper bland medarbetarna och idéer får spruta om vad företaget kan göra. Här utvecklar företaget visioner, mål och planer.

4. Agera
Vi rekommenderar att man börjar med att klimatkompensera (se nedan). Därefter vidtar arbetet att effektivisera och spara liksom att byta till förnybar energi. Produkter med stor klimatpåverkan bör successivt fasas ut och nya affärsmojligheter bör övervägas för att nå de utsläppsreduktioner som på sikt är nödvändiga.

5. Kommunicera
Medarbetare måste utbildas för att få ett gediget engagemang och för att de ska kunna förklara för kunderna hur företaget arbetar med klimatfrågorna. Och kommunikationen utåt är viktig eftersom transparens och öppenhet ger trovärdighet.

6. Integrera
Integrera ett system för mätning och redovisning av utsläpp i företagets ledningssystem. På sikt bör det vara lika självklart att redovisa klimatsiffror som att göra ekonomiskt bokslut.

Kostnaden för klimatkompensation bör fördelas ut på de divisioner, avdelningar, dotterbolag som orsakat emissionerna för att budgetansvar och klimatansvar ska gå hand i hand. Denna fördelning brukar utlösa kreativitet för att slippa kompensationskostnaden genom effektivisering och innovationer.

Kompensera först, effektivisera sedan
Många hävdar att man först ska effektivisera och spara så långt man kan och sedan klimatkompensera resten. Vi hävdar att detta inte är rätt väg att gå. Det går då aldrig att veta när man gjort tillräckligt och när rätt tid har kommit för att börja kompensera. Man ska klimatkompensera som en första åtgärd. Därefter vidtar arbetet att dels effektivisera och produktutveckla och dels övergå till förnybar energi. Arbetet att minska fossilanvändning i produkter och produktion tar sin tid, det kräver investeringar och utveckling. Ibland måste man invänta ny teknologi. Egentligen kommer man aldrig att bli klar. Det är en pågående process.

En del säger att företag som klimatkompenserar gör det för att freda sitt samvete. Det är inte alls vår erfarenhet. Våra kunder gör det som ett led i ett ambitiöst hållbarhetsarbete. Vi skulle snarare vilja peka på att det går att skjuta upp och därmed komma undan att ta ansvar för sina utsläpp genom att säga att vi ska effektivisera och reducera först.

Bilden visar hur man kan tänka kompensation i ett större klimatstrategiskt sammanhang. Behovet av klimatkompensation minskar över tiden i takt med att effektivisering och produktutveckling samt i takt med att man övergår från fossil till förnybar energi.

Avgränsningar vid analys av klimatpåverkan
När man ska mäta och analysera företagets utsläpp ställs man inför en rad avgränsningsproblem. Hur mycket ska man ta med? Till att börja med bör man definiera direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser. En vanlig standard för uppmätning är Greenhouse Gas Protocol. Vi rekommenderar att man följer den standarden.

GHG Protocol delar in utsläppen i tre kategorier:

  • Scope 1. Direkta utsläpp som härrör från den egna verksamheten och egna tillgångar
  • Scope 2. Indirekta utsläpp i form av inköp av elektricitet och värme/kyla
  • Scope 3. Övriga indirekta utsläpp, ex. från leverantörer, transporter, affärsresor, personalens resor till och från arbetet, användningen av företagets produkter i kundledet och från återvinning/kvittblivning

Ett gott råd är att se uppmätningen som ett utvecklingsprojekt som successivt omfattar fler och fler utsläpp.

När man ska besluta vilka utsläppskällor som ska mätas med kan man tänka på att få med:

  • De största utsläppskällorna
  • De utsläpp som är lättast att mäta
  • De utsläpp som det går att göra något åt
  • Symboliska aktiviteter och källor som är synliga och kan skapa engagemang

Uppmätningen görs på årsbasis. Det första året utgör basår och i fortsättningen ska uppmätta utsläpp relateras till basåret.

Det finns sex olika typer av växthusgaser som ska mätas enligt GHG Protocol, varav koldioxid är en. Övriga gaser är mer aggressiva växthusgaser och det gör att även små utsläpp kan göra stor skada på atmosfären. Metangas till exempel har 25 gånger så stor växthuseffekt som koldioxid. När man mäter sin påverkan omvandlar man alla olika utsläpp till så kallade koldioxidekvivalenter, CO2e.