ZeroMission klimatstrategi

Full koll, noll kol
ZeroMission är en helhetslösning för företag med höga ambitioner inom klimatområdet. En strategi för att minska fossilbränsleberoendet respektive utsläpp av växthusgaser och som minskar det ekologiska och klimatmässiga fotavtrycket.

1. Samla data
Bestäm vilka emissioner som ska mätas. Välj främst de största utsläppskällorna, men också de som det går att göra något åt. Vill man mäta företagets utsläpp är Scope 1 och 2 obligatoriska (olika systemgränser och omfång definieras i så kallade ”Scope” enligt Greenhouse Gas Protocol). Indirekta utsläpp, Scope 3, är de som uppstår uppströms hos leverantörerna respektive nedströms i användningen av företagets produkter. De flesta vill mäta resor och transporter, pappersförbrukning är också vanligt. För många företag, t ex inom servicesektorn, verkstäder och handel, är de största utsläppen indirekta.

För att mäta, redovisa och hantera utsläpp har U&We ett webbaserat verktyg: Our Impacts.

2. Analysera
Vi granskar data för att bedöma rimlighet och vi föreslår schablonvärden och gör extrapoleringar om data saknas. Om företaget gjort egna mätningar hjälper vi till att verifiera dem, så att t ex korrekta emissionsfaktorer använts. Vi analyserar data och skriver en rapport där vi också föreslår reduktionsåtgärder.

Nu kan det vara lämpligt att genomföra en intervjuundersökning bland personal eller andra intressentgrupper för att få en utgångspunkt att mäta mot, när man senare sätter igång en handlingsplan och vill se effekt.

3. Engagera
Det gäller att få upp motivation och engagemang inom företaget. Vi har en metod som vi kallar Vision & Handling som är en workshop med ledningspersonal och nyckelpersoner eller grupper bland medarbetarna där fakta om de möjligheter och risker som klimatförändringen innebär presenteras och där också idéer får spruta om vad företaget kan göra. Här utvecklar företaget visioner, mål och planer. När överenskommelser nåtts och beslut tagits vidtas handling.

U&We har varit med att producera filmen Beyond the Line som beskriver risker och möjligheter för företag när det gäller klimatförändring. Filmen visar att det inte kommer att räcka att spara och effektivisera oss bort från de risker samhället står inför när det gäller fossilbränsleberoende samt stigande utsläpp och temperaturer. Företag måste gå längre. Filmen ger många exempel på företag som är på väg ”Beyond the line”, vilket innebär att de omprövar sin verksamhet, utvecklar nya produkter, byter affärsmodell och till och med eftersträvar att efterlikna ekologiska system där resurs- och energieffektiviteten är hög och där det inte finns något avfall. Ett sätt att skapa engagemang i företaget är att vi leder en workshop med Beyond the Line som utgångspunkt.

4. Agera
Vi rekommenderar att man börjar med att klimatkompensera. Därefter vidtar arbetet att effektivisera och spara liksom att byta till förnybar energi. Produkter med stor klimatpåverkan bör successivt fasas ut och ersättas med produkter med mindre. Detsamma gäller egna eller leverantörers produktionsmetoder. Nya affärsmodeller bör övervägas för att nå de utsläppsreduktioner som på sikt är nödvändiga.

Det är sannolikt att medarbetare, främst säljare, måste utbildas för att få ett gediget engagemang och för att de ska kunna förklara för kunderna hur företaget arbetar med klimatfrågorna. Kommunikationen utåt är viktig. Transparens och öppenhet ger trovärdighet. Vi menar att klimatstrategierna ska driva affärerna och då gäller det att kommunicera företagets utsläppsreduktionsmål och åtgärder.

5. Integrera
När ett företag klimatkompenserar uppstår en kostnad. Denna kostnad bör fördelas ut på de divisioner, avdelningar, dotterbolag som orsakat emissionerna. På det viset kommer budgetansvar och klimatansvar att gå hand i hand. Denna fördelning brukar utlösa stor kreativitet för att slippa kompensationskostnaden. På så vis driver den på effektivisering och innovationer.

Ett system för mätning och redovisning av utsläpp bör integreras i företagets ledningssystem. Det kan till exempel innebära att datainsamling koordineras, all måluppfyllelse mäts samtidigt och att det finns en incitamentsstruktur som gör att uppnådda reduceringsmål görs lönepåverkande. PÅ sikt bör det vara lika självklart att redovisa klimatsiffror som att göra ekonomiskt bokslut.

Kompensera först, effektivisera sedan
Många hävdar att man först ska effektivisera och spara så långt man kan och sedan klimatkompensera resten. Vi hävdar att detta inte är rätt väg att gå. Det går då aldrig att veta när man gjort tillräckligt och när rätt tid har kommit för att börja kompensera. Man ska klimatkompensera som en första åtgärd. Därefter vidtar arbetet att dels effektivisera och produktutveckla och dels övergå till förnybar energi. Arbetet att minska fossilanvändning i produkter och produktion tar sin tid, det kräver investeringar och utveckling. Ibland måste man invänta ny teknologi. Egentligen kommer man aldrig att bli klar. Det är en pågående process.

En del säger att företag som klimatkompenserar gör det för att freda sitt samvete. Det är inte alls vår erfarenhet. Våra kunder gör det som ett led i ett ambitiöst hållbarhetsarbete. Vi skulle snarare vilja peka på att det går att skjuta upp och därmed komma undan att ta ansvar för sina utsläpp genom att säga att vi ska effektivisera och reducera först.

Bilden visar hur man kan tänka kompensation i ett större klimatstrategiskt sammanhang. Behovet av klimatkompensation minskar över tiden i takt med att effektivisering och produktutveckling samt i takt med att man övergår från fossil till förnybar energi.

Avgränsningar vid analys av klimatpåverkan
När man ska mäta och analysera företagets utsläpp ställs man inför en rad avgränsningsproblem. Hur mycket ska man ta med? Till att börja med bör man definiera direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser. En vanlig standard för uppmätning är Greenhouse Gas Protocol. Vi rekommenderar att man följer den standarden.

GHG Protocol delar in utsläppen i tre kategorier:

Scope 1. Direkta utsläpp som härrör från den egna verksamheten och egna tillgångar
Scope 2. Indirekta utsläpp i form av inköp av elektricitet och värme/kyla
Scope 3. Övriga indirekta utsläpp, ex. från leverantörer, transporter, affärsresor, personalens resor till och från arbetet, användningen av företagets produkter i kundledet och från återvinning/kvittblivning

Ett gott råd är att se uppmätningen som ett utvecklingsprojekt som successivt omfattar fler och fler utsläpp.

När man ska besluta vilka utsläppskällor som ska mätas med kan man tänka på att få med:

De största utsläppskällorna
De utsläpp som är lättast att mäta
De utsläpp som det går att göra något åt
Symboliska aktiviteter och källor som är synliga och kan skapa engagemang

Uppmätningen görs på årsbasis. Det första året utgör basår och i fortsättningen ska uppmätta utsläpp relateras till basåret.

Det finns sex olika typer av växthusgaser som ska mätas enligt GHG Protocol, varav koldioxid är en. Övriga gaser är mer aggressiva växthusgaser och det gör att även små utsläpp kan göra stor skada på atmosfären. Metangas till exempel har 25 gånger så stor växthuseffekt som koldioxid. När man mäter sin påverkan omvandlar man alla olika utsläpp till så kallade koldioxidekvivalenter, CO2e.